-av Kristin Weholt, senior rådgivare hos AS3 Transition
Du svarar dina kollegor i en skarpare ton än vanligt. Det är svårt att koncentrera sig på en sak i taget. Inkorgen blir aldrig tom, oavsett hur mycket du står på. Huvudet jobbar så hårt att du kämpar för att sova på natten. Varför pratar du inte med din chef om detta?
Stress är komplicerat, och det är personligt. Det är skambelagt att prata om sin stress. Det indikerar på att det är någonting man inte riktigt behärskar. Man kanske rynkar näsan åt sina kollegor, som inte verkar stressade alls. Som lyckas åka hem vid vanlig tid, medan man själv sitter kvar till kvällen. Där hemma är kanske någon som väntar, någon som väntar ofta.
Obalans mellan krav och resurser
Stress kan definieras som en obalans mellan de upplevda krav och de resurser man har till hjälp för att uppfylla kraven. Några exempel på resurser som vi ofta upplever brist på är tid och kompetens. Det är intressant att se vilken typ av ordförråd vi använder i samband med stress. Du kommer att få höra att det handlar om prioriteringar, att "man måste arbeta smartare". Inte precis ett råd som hjälper i den situationen. Prioriteringar kräver en tydlig uppfattning om vad som är viktigt. I dag ställer förändringstakten i arbetslivet alltmer krav på kompetensen. Du måste "hänga med", samarbeta på nya sätt, använda nya verktyg och göra helt andra uppgifter. Rädslan för att inte hänga med är stor för många.
Skamfullt ’’asplöv’’
Du känner dig plötsligt inte så robust som du borde vara. Du kan bli generad över att inse att du är mer som ett "asplöv". Naturligtvis är det svårt att prata om detta med din chef! Men om du bestämmer dig för att bära allt detta ensam, tar du på dig ett ansvar som inte bara är ditt. Ett ansvar som är skadligt. Orsakerna till stress måste förstås i ett större sammanhang – som något som uppstår i en avdelning, i en organisationskultur, i ett samhälle. Det handlar inte bara om arbetstagarens personliga liv, och om du är robust eller inte. I arbetslivet talas det alldeles för lite om att stress är ett ledningsansvar.
Chefen som hjälpmedel
Det kan mycket väl vara så att du redan vet vad orsaken till din stress är. Till exempel förändringar i arbetssituationen eller i hemmet. Då är det kanske lätt att identifiera vad chefen kan hjälpa till med. Men ofta är det vanligt att stress utvecklas över tid, utan att man kan peka på roten till det onda. Oavsett så är det din chefs ansvar att förhålla sig till din upplevelse av situationen. En av de svåraste sakerna med stress är att det påverkar ditt omdöme.
Din chef kan hjälpa dig att
› Att sortera: Bara att prata med en annan person om alla de uppgifter som överväldigar dig kan rensa ditt sinne. Det kanske inte är så många uppgifter som du tror, men du får inte arbetsro för i ditt huvud skriker uppgifterna efter dig.
› Att prioritera: När du är stressad kan små uppgifter kännas enorma, särskilt om du har skjutit upp dem ett tag. Kanske har du uppgifter som brådskande, men "brådskande" är inte synonymt med "viktigt". Din chef kan ge dig vägledning här.
› Att delegera: Stress kan utvecklas när det är brist på kompetens, men detsamma kan hända om resurserna inte används på rätt sätt. Ett typiskt symptom på stress är att man isolerar sig och det blir allt svårare att be om hjälp. Din chef kan se till att du får stöd av dina kollegor, att du blir tilldelad uppgifter som är anpassade till din kompetens och erbjuda utbildning om det ska vara nödvändigt.
Många sjukskrivningar kunde ha undvikits om medarbetare hade tagit sig mod och pratat med sin chef om stress. Och omvänt: många sjukanmälningar kunde ha undvikits om chefer hade tagit sig mod och pratat med sina medarbetare om stress. Stress kan påverka vem som helst under givna omständigheter. Upplevelsen av stress är personlig, men orsakerna till stress måste ses i ett större sammanhang. Därför kan det inte vara upp till den enskilde medarbetaren att lösa problemet ensam.