Vad vet du verkligen om stress och välbefinnande på din arbetsplats?

-av Kristin Weholt, senior rådgivare hos AS3 Transition


''Välbefinnande är ett tillstånd som kan förändras på kort tid, ibland bara på några veckor. Om verksamheten ska fungera effektivt och förebygga sjukskrivning behövs en mycket skarpare bild av den nuvarande situationen än vad den årliga medarbetarundersökningen kan ge.

Det är fortfarande så att de flesta verksamheter utför medarbetarundersökningar årligen eller vartannat år. Mellan varje mätning slutar medarbetare och nya anställs. Kanske är dessa ledare, med en extra betydelse för trivseln. Verksamheter omorganiseras, marknaden förändras, nya kompetenser tillämpas och strategier omskrivs. Arbetsplatser förändras i ett allt högre tempo. I en verksamhet, stora som små, finns det många faktorer som kan påverka medarbetarnas välbefinnande under ett år.

Hur kan vi se till att vi alltid har en representativ bild av välbefinnandet under sådana förhållanden? Och om åtgärder vidtas, hur kan ledningen veta att det ger den önskade effekten när de mäts först 12 eller 24 månader senare?

Ekonomiskt lönsamt välbefinnande
Trivselarbetet kan inte minskas till ett årligt åtagande om HR och chefer helt enkelt stänger av att göra-listan varje gång medarbetarundersökningen är klar. Det kräver kontinuerligt fokus från både chefer och personal. Enligt arbetsmiljölagen är företag skyldiga att säkerställa en bra arbetsmiljö. Men välbefinnande handlar inte bara om att trivas på jobbet och därmed minska de mänskliga kostnaderna för missförhållanden. En hög grad av välbefinnande eller misstrivsel har också en direkt inverkan på bottenlinjen. Det är lönsamt att arbeta med välbefinnande. Faktiskt så visar en upptäckt från ett europeiskt forskningsarbete att för varje krona man investerar i arbetsmiljö får man 2,2 kronor tillbaka. Välbefinnande måste vara en integrerad del av ledaransvaret. Chefer bör prata om trivselhantering och trivselstrategi i samma anda som prestationshantering och affärsstrategi.  

Pulsmätningar rekommenderas
I artikeln Organizational health: A fast track to performance improvement presenterar McKinsey resultat från ett forskningsarbete som har pågått de senaste tio åren, där 1500 företag i 100 länder har deltagit. Resultatet är entydigt.

  •          Dedikerat trivselarbete gav förbättringar i 80% av företagen.  
  •          Förbättringarna blev synliga inom 6–12 månader.
  •          Följderna av ökad trivsel visade en stor inverkan på företagens vinster

Istället för att genomföra årliga medarbetarundersökningar, rekommenderar McKinsey frekventa pulsmätningar.

"The days of conducting a survey and then waiting 12 months to remeasure are gone. This “on the pulse” measuring strategy, which requires fast feedback loops, pinpoints where course corrections are needed."

Om dessa mätningar ska ha ett värde måste de utföras ofta, vara korta och resultaten måste vara snabba. Dessutom måste resultaten användas som ett konversationsverktyg snarare än ett bevis på verksamhetens tillstånd.


Alla har ansvar för trivseln
Det blir tydligt genom dessa samtal att välbefinnande är en gemensam angelägenhet. Både chefer och anställda måste ta sin del av ansvaret. Trivselmätning kan ge en antydan om vad individen, avdelningen och organisationen kan göra för att främja välbefinnande och minska risken för stress och misstrivsel. Vid korrekt användning av pulsmätningar blir misstrivsel synlig både på individ och gruppnivå, åtgärder kan vidtas omedelbart och effekten kan mätas snabbt.

Vetenskaplig grund behövs
Hösten 2014 skrev tidningen Ukeavisen Ledelse fyra sidor om temat medarbetarundersökningar. Sedan dess har det förhoppningsvis skett mycket utveckling, men artikeln är värd att läsa ändå.

Här berättar forskarna Thomas Hoff och Jan Anders Lone om några av fallgroparna med att använda medarbetarundersökningar. Det mest sensationella i forskningen är en förekomsten av undersökningar på den norska marknaden som inte har en vetenskaplig grund. Oavsett om ditt företag väljer den stora, traditionella medarbetarundersökningen eller korta pulsmätningar, borde du ändå se till att mätningen är utvecklad på vetenskaplig grund. 

Testa ditt eget välbefinnande och risk för stress
AS3 Transition har utvecklat en vetenskapligt baserad trivselundersökning i pulsformat. Undersökningen mäter både välbefinnande och risk för negativ stress. Den har 15 frågor och genomförs i verksamheten var 6–8 vecka, antingen på organisationsnivå eller avdelningssnivå.  Den enskilde medarbetaren får omedelbart sitt testresultat med förslag på hur man förbättrar trivsel och minskar risken för stress. Företaget eller avdelningen som helhet får en rapport efter tre dagar, som sedan diskuteras på avdelningsnivå. 

Läs McKinseys artikel här: Organizational health: A fast track to performance improvement ''

Kontakta mig

Vill du få mer information om våra tjänster? Skriv dina kontaktuppgifter så kontaktar vi dig!